Paradiset är en stuga som ligger i södra Sverige. Den ligger i skogen invid en stor vacker sjö. Det finns få grannar, men de som finns är oerhört trevliga. Namnet på stugan, "paradiset", kom till av de förra ägarna just på grund av att de ansåg att stugan med omnejd är ett paradis på jorden. Dock befästes namnet en mörk, mörk natt då förre ägaren "hittade" en vägskylt med namnet "paradisvägen" på...
Året var 1892...det var då stugans historia startade. Vintern 1892 påbörjades bygget av Pyttebanan, den smalspåriga järnväg som transporterade passagerare, timmer, kreatur och jordbruksvaror till olika delar av bygden. Järnvägen sträckte sig från Falkenberg till Limmared. År 1896 var man framme med järnvägen till Älvsered och år 1899 togs sträckan mellan Älvsered-Holsljunga i drift. Ett stationshus byggdes upp i Älvsered och banan var i full gång. Den 31 oktober 1959 gick det sista tåget från Falkenberg till Limmared och järnvägen lades ned. De stationshus som fanns längs vägen togs i bruk av andra saker, vissa revs och vissa bygdes om för att passa dagens behov. Någongång runt 1968-69 köptes och revs Älvsereds stationshus och allt virke, dörrar mm kom att tas i bruk i vår stuga. Med andra ord lever stationshuset kvar mitt inne i skogen...
Stugan har funnits i släkten i två generationer innan oss, vilket då gör oss till den tredje generationen som nu tar över. Stugan byggdes år 1969 och har renoverats i omgångar. Den hade i begynnelsen varken el, vatten eller toalett, utan då gällde det att elda upp värme från den öppna spisen och snällt smita ut till det primitiva utedasset vare sig man ville eller inte. Idag finns där el indragen. Dock valde de förra ägarna att inte dra in vatten i stugan, utan det finns en brunn på tomten där man kan pumpa upp vatten. Vattnet är inte drickbart, tror vi, vilket gör att vi tar med dunkar med dricksvatten när vi åker upp. Det finns en mull-toalett installerad i ett uthus med värme i så nu behöver man inte frysa ändan av sig när andan faller på.
Vilka är vi då? Jo vi är en familj bestående av pappa J, mamma L, dotter I och son T. Vi bor en bit bort kan man säga mitt inne i ett samhälle med grannar inpå husknuten. Därför tycker vi det är skönt att smita bort och bara vara i paradiset.
Helgbesök från oss med barn har under årens lopp har varit täta och varje gång vi varit uppe har det fantiserats om hur vi skulle vilja ha det och hur vi skulle vilja renovera. Drömmarna har varit många, både möjliga och omöjliga, men de var inget mer än drömmar just då. Nu dock, sitter vi i en annan båt med alla våra drömmar i knät och försöker reda ut denna angenäma lott som till oss givits. Var skall vi börja?
